Kluriga röret vid Billerudsvillan.
Ett rör med en ände...
Tja, rubriken far ju förstås med en osanning, det är klart. Men så tillvida att vi funnit bara en ände, är det sanningenligt. Så frågan består i var den andra änden är.
En längre tid har det varit stillastående vatten i diket, mellan de båda infarterna till Billerudsvillan. Inledningsvis gick diskussionen om vattnet borde rinna åt norr, mot Älvängen, eller åt söder, mot pappersbruket. Här är vi inte helt eniga än, bör tilläggas...
Ett rostigt järnrör tittar fram
Änden mot norr, kom fram i samband med vårens dikesgrävning. Så här är ena änden, utom allt tvivel. Vattnet verkar inte så speciellt "suget" att förflytta sig i varken nordlig eller sydlig riktning, utan ligger stilla där det ligger, så här är ledtrådarna väl dolda. Hur långt röret är öppet, har jag sanning att säga, inte forskat i heller...
En av de föreslagna idéerna var att låta kommunens killar låta rensa röret med högtrycksspolning, en av opptionerna i tidigare skede.
En mer handfast geologisk undersökning.
Söder om infarten grävde jag, för att finna den andra änden. Allt längre mot asfaltskanten, tills det tog stopp, mot densamma. Ingen andra ände. Då jag grävde lite djupare klingade det till i spaden, och där låg rörer i alla fall. Gediget järnrör även här.
Järnrör har varit ur mode ganska länge nu, om man säger. Så att konstruktionen har några¨år på nacken är helt klart. Då jag fortsatte att gräva fram röret i jakt på andra änden, slog tvivlet till i full skala. Inte tusan kan jag gräva upp hela j-a diket. Tämligen mycket jobb och en hel massa massor att ta vara på. Nej, en meter får räcka, och konsultera med övriga intressenter istället.
Idén med spolning ter sig allt mer fjärran. Är röret långt, så spolar man ju bara en eventuell propp allt längre in i röret, å problemet blir allt mer svåråtkommligt.
Lutning, med delad uppfattning.
Jag packar in verktygen i bilen och ger upp sökandet efter den andra änden. Åtminstone för tillfället. Vart vattnet sedan borde ta vägen, kan ju var och en ta en funderare på. Vid bortre infarten ligger vatten som borde bort, helt klart. Vart, och hur, det sedan ska ledas är frågan som ställs?
Om två veckor kommer asfaltsgänget och belägger vägen, med ny fin asfalt. Då borde frågan vara löst och åtgärdad. Eventuellt rör bytt och vattnet borta, den rätta vägen...
Trevlig första Maj på Er alla föresten! Själv majade jag i diket efter bästa förmåga. I jakten på den förlorade änden.... /Arne
